john thomas swenson

---

Fredag 13 februari  2009

Hade Tom-Ole här på besök igår. Trevligt!
Töla om allt möjligt så som det blir när gamla vänner som träffas alltför sällan ändå träffs.
Och så fick jag några riktigt trevliga minnen från Ole som han tog med sin splitternya kamera.
Han hade fått den just igår. Han tyckte det var trevligt med ett barn som inte var less på att han sprang med kameran i ansiktet på dom hela tiden, som hans egna barn alltså. Ja, det är ju så, att barnen kan vi väl inte se oss trötta på. Eller fota oss less på. Ja å så pratade vi om vad det är i barnens ögon som fångar oss så. Det oförställda. Blicken utan försvar, tillgjordhet eller tvivel. Blick med total öppenhet och tillit. Ja, det är häftigt. Själv blev jag helt stel och totalt medveten om att Tom-Ole tog kort, men gjorde allt för att verka helt naturlig och avlappnad framför kameran. Gick hyfsat, släppte ju t.o.m. ut magen. Jo, jag jobbar forfarande med att acceptera mig för den jag är. Tror jag varit inne på det ämnet tidigare här på bloggen. Är väl ett jobb som jag får räkna med kvarstår tills det är dags att lämna in skylten och packa ihop. Men det är ju bra, för då behöver jag inte ha så himla bråttom. Fast visst vore det väl trevligt att bara vila i tanken att jag är den jag är och jag är ok.













Ja, lite bilder från en torsdagskväll hemma på Solskiftesgatan...

---