Hittade lite fler gamla diker...
han blev vuxen tidigt
sa några
han är och förblir ett barn
sa andra
för han tar sin naivitet
med sig
vart han går
och i den tillåter han sig
tro på sig själv
och på andra
och kanske är det just därför
han nu kan få en chans
att växa upp och bli
den han aldrig
bett om att få bli
den de sa han var
eller borde vara
den vuxne man
som åren sade honom
att han blivit
kanske är det just därför
han nu kan få en chans
för han vågar tro på sig själv
och på andra
och han behöver inte
lura sig till att tro
att det är lätt
att bli och vara
bara vuxen
för det lilla barnets oro
bär han med sig
han kan känna oro
men han behöver inte vara rädd
för att bli
den där vuxne mannen
för han har förstått
att han behöver inte lämna
den lille pojken bakom sig
så om det blir tråkigt
kan han skratta och vara glad
obekymrat som ett barn
för nånstans är han
och förblir det barnet
i den vuxne mannen
för att han vågar
möta och älska
och behålla dem båda
[av john thomas juni 2001]
TACK! Vilken underbar dikt! Jag känner så väl igen mig. De sa att jag blev vuxen tidigt, men vid 40 års ålder har jag insett att det var just vuxen jag aldrig blev. Nu börjar jag inse att det ena inte behöver utesluta det andra. Kram
Mkt bra skrivit:)
